Många svar på vanliga frågor hittas på Journalistförbundets hemsida:
SJF:s sida om rådgivning kring upphovsrätt.
SJF:s information om moms, t ex olika momssatser.
SJF:s information om pension för frilansar, t ex pensionsförsäkring och pensionssparande.
SJF:s information om försäkringar och trygghet för frilansar.
SJF:s information om a-kassa för frilansjournalister.
Vanliga frågor och svar om arvoden:
1. Jag har precis börjat frilansa och vet inte hur mycket olika medier betalar för reportage, artiklar och krönikor. Hur ska ha göra?
Som medlem kan du på Arvodesguiden se exempel på vad frilanskollegor har fått i betalt och dessutom om nivån ligger i närheten av Frilansrekommendationen. Alla frilansmedlemmar och studerandemedlemmar har tillgång till den. Man kan också kontakta Frilansjouren.
2. Hur får jag bättre betalt?
Bli en bättre förhandlare. Välj de uppdragsgivare som betalar bra, prata med kolleger och ställ frågor på våra forum på nätet. Använd Arvodesguiden, där frilansmedlemmar anonymt skriver vad de har fått betalt av olika uppdragsgivare. Ta gärna hjälp av Frilansjouren. För att arbeta långsiktigt med att påverka arvodena kan du engagera dig i Journalistförbundets frilanssektioner inom Frilans Riks.
3. Hur blir jag en bättre förhandlare?
Frilansjouren kan svara på frågor. SJF:s sida om att sälja finns här (inloggning krävs). Du kan också höra av dig någon i din lokala frilanssektion eller i Frilans Riks-styrelsen.
Journalistförbundet Frilans, tidigare Servicebolaget, anordnar också kurser på temat. Du hittar aktuellt kursutbud här.
4. Går det att göra något åt arvodena, med tanke på att det finns så många frilansjournalister?
Även om det finns ett överutbud av journalister ser det olika ut i olika delar av mediebranschen. Dels är konkurrensen inte lika stor överallt, dessutom finns det många redaktörer som förstår att det måste få kosta att bygga upp en förtroendefull relation med en professionell och duktig frilansjournalist. Vi inom SJF arbetar också med att påverka arvodena via kollektiva påtryckningar.
5. Kan jag få hjälp med att få bättre betalt av de anställdas fackliga klubb hos uppdragsgivaren?
Det kan variera från klubb till klubb vilken hjälp du får. Men det är alltid bra att kontakta den och höra efter hur arvodena generellt ligger, om upphovsrätt, om frilansavtalet gäller med mera. Rådgör med Frilansjouren, hur du bäst går tillväga om du känner dig osäker.
6. Kan jag göra något för att hjälpa till i arbetet för skäliga arvoden?
Du kan engagera dig i Journalistförbundet som är en demokratisk medlemsorganisation. Du kan delta i din lokala sektions arbete, i nätverk eller kandidera till Frilans Riks styrelse. Det räcker också långt i fall du hör av dig med idéer och bidrar med information.
7. Jag har fått ett skambud på arvode. Vad ska jag göra?
Försök att förhandla upp arvodet till skälig nivå. Använd Frilanskalkylatorn eller Frilansrekommendationen. Du kan också kontakta Frilansjouren, den fackliga arbetsplatsklubben på arbetsplatsen hos din uppdragsgivare och/eller din lokala frilanssektion. Kontakten innebär förmodligen inte att arvodet på kort sikt höjs, men du bidrar med information som kan användas av Journalistförbundets olika delar för att få upp arvodena i framtiden.
8. Vilka betalar bäst och vilka betalar sämst?
I liknande frågeställningar hänvisar vi till Arvodesguiden, men även till kolleger och förtroendevalda i frilanssektionerna.
9. Varför förstår inte uppdragsgivaren att de måste betala i enlighet med Frilanskalkylatorn eller Frilansrekommendationen?
Om det inte handlar om snålhet eller en för låg frilansbudget handlar det om okunskap om hur en egenföretagare tar betalt. Alla konsulter och egenföretagare måste ta betalt för annat än själva arbetstiden. Förutom utgifter för utrustning, lokalhyra, arbetsgivaravgifter, vinstskatt och pensionsinsättningar, är det mycket arbetstid som inte är direkt debiterbar mot kund. Det handlar till exempel om att sköta om sin arbetslokal (eller betala någon för detta), ta hand om sin hemsida och annan marknadsföring, gå igenom mejlen, bokföring (alternativt betala en bokföringsbyrå), vidareutbildning och vissa resor och researchinsatser. Detta ingår i begreppet overhead-tid, som alla företag måste ta betalt för.
10. Tidningen säger att ingen får betalt enligt Frilansrekommendationen. Är det sant?
Nej, det är inte sant. Det visar statistiken från Arvodesguiden, liksom diskussionerna i frilansforum och våra egna erfarenheter. Frilansrekommendationen är ett riktmärke för ett skäligt arvode.
11. Vad ska jag ta betalt för en krönika?
Du bör tänka på hur mycket betalt du får per arbetad timme, annars riskerar du att bli fattig. Sätt ett högt timpris eftersom en krönika ofta handlar om att en publikation vill ha din expertis, din unika erfarenhet eller oumbärliga idé. Se också fråga 1.
12. Jag är ny och orutinerad och jobbar inte lika snabbt som en erfaren journalist. Varför ska jag då ta samma timarvode som för en etablerad journalist? Det skulle betyda att jag får mer i betalt än den erfarna journalisten?
Med Frilanskalkylatorn kan du väga in detta. Där kan du ta fram olika timpriser beroende på till exempel erfarenhet och spetskompetens. Default-lägets rekommenderade timarvode motsvarar en medellön för journalister i Stockholm. En nyutbildad journalist som anser att den inte jobbar lika snabbt som en rutinerad kan mata in en lägre summa, och få ut ett lägre timpris. Och omvänt: Om du är en erfaren och specialiserad journalist kan du höja timpriset till en månadslön som motsvarar en sådan anställd journalists månadslön. Du kan höra av dig till redaktionens fackklubb för anställda och fråga hur nivåerna skiljer sig åt mellan nya och erfarna journalister, och sedan översätta detta till f-skatt.
13. Jag har expertkunskaper. Hur ska jag ta betalt för dem?
Du ska såklart ha ett högre timarvode om du är specialiserad och expert, precis som de anställda värdesätts högre om de har expertkompetens. I Frilanskalkylatorn kan du därför utgå från en högre motsvarande månadslön i a-skatt.
Se också Frilansrekommendationen där det finns en skrivelse om förhöjt arvode. Det förhöjda timarvodet rekommenderas för de journalister som har högre kostnader på grund av extra utrustning, exempelvis för fotografer, och/eller där uppdraget kräver två eller flera kompetenser.
Förhöjt timarvode F-skatt 2020: 1 160 kronor.
14. Jag och uppdragsgivaren kom överens om att jobbet skulle ta 12 timmar. Nu har jag arbetat 20 timmar. Bör jag fakturera för alla timmar?
Nej, om du har kommit överens om en summa, bör du stå fast vid ditt ord. Annars blir det svårt för uppdragsgivaren att anlita dig nästa gång, då denne inte kan förutspå vad kostnaden blir. Då förlorar du en kund. Däremot är det bra att informera arbetsgivaren om att det tagit mycket längre tid, vilket kan leda till en högre betalning i framtiden, eller i vissa fall till och med att uppdragsgivaren kompenserar dig för detta.
15. Vad ska jag göra med en uppdragsgivare som envisas med att ta betalt per tecken oavsett hur lång tid jobbet tar?
Att fakturera krona per tecken är inget vi rekommenderar. Det ger sämre betalt eftersom det inte tar inte höjd för typ av material, ämnets svårighetsgrad, förkunskaper eller tid att göra uppdraget.
Om betalningen ligger under vad som är skäligt kan du hänvisa till beräkningar via Frilanskalkylatorn som visar hur låg betalningen egentligen är. Rapportera gärna till Arvodesguiden och Frilansjouren!
16. Får jag sälja vidare mitt material efter publiceringen hos den första köparen?
Ja, i regel. Om du inte skrivit på ett avtal som ger den första köparen ensamrätt. Men tänk på att hålla en dialog med redaktören. Det kan ses som illojalt att sälja till en konkurrerande publikation. Optimalt är att föra den diskussionen före leverans. Om de vill ha ensamrätt bör arvodet vara mycket högre än annars.
17. Vad gör jag om uppdragsgivaren säger att det inte finns möjlighet att förhandla, för att de har enhetliga priser för alla?
Ett sätt kan vara att sätta ett pris på varje del av jobbet: text, foto, varje intervju, faktarutor och research. Då kan du förhandla genom att lägga till och ta bort olika delar. Du kan till exempel säga: ”För det priset hinner jag göra två intervjuer och en faktaruta.”
Vad är EU:s upphovsrättsdirektiv?
Våren 2019 fattade EU, efter en segdragen politisk strid, beslut om att i införa gemensamma upphovsrättsregler i medlemsländerna. Reglerna ska ge bättre skydd och ersättning till upphovsrättshavarna.
Reglerna implementeras nu i svensk lagstiftning och ska vara på plats i juni 2021.
Vilken betydelse kan EU:s upphovsrättsdirektiv få för frilansjournalister?
Generellt ska lagstiftningen ge upphovsrättspersoner både en förstärkt upphovsrättslig avtalsställning, och högre ersättningar så att deras ekonomi förbättras.
För frilansjournalister kan lagstiftningen i bästa fall betyda:
- att ”fulavtal” blir olagliga, och att mediebolagen blir skyldiga att betala en rimlig ersättning till upphovspersoner,
- att den felaktigt så kallade ”länkskatten” – som ska tvinga internetjättarna att betala mediehusen för textutdrag de visar på sina plattformar – möjligen kan komma upphovsrättshavarna till del,
- att plattformar som Youtube avkrävs ett större ansvar för material de lägger ut, och ge rättighetshavarna möjlighet att kräva ersättning av företagen,
- att upphovspersoner kan återkalla rättigheter som inte används.
- att de nya reglerna blir tvingande och inte kan förhandlas bort.