Frilans Riks är en av de aktörer inom mediebranschen som deltar i branschrådsmöten på Arbetsförmedlingen Kultur och Media som hålls två gånger om året. Frilans Riks styrelseledamot Katarina Arvidson var med på Göteborgsmötet förra veckan och fick tillsammans med andra medierepresentanter veta mer om AF:s lägesrapport om nuet och framtiden för journalister.
Här är hennes personliga rapport.
Arbetsförmedlingen Kultur och Media är ansvariga för yrken inom bild och form och dataspel, scen och ton samt ord och media och film. Branschrådsmöten hålls regelbundet så att olika aktörer som TU (tidningsutgivarna), redaktionell personal, arbetsförmedlingen och representanter från Journalistförbundet och frilanssektionerna ska kunna utbyta information.
Arbetsförmedlingen, AF, styrs av förordningar och regleringsbrev. Regleringsbrev är det beslut som regeringen utfärdar för varje budgetår för en myndighet.
För AF innebär står det i det senaste regleringsbrevet att de ska förhindra och bryta långtidsarbetslöshet, motverka felaktiga utbetalningar och stärka arbetsgivarsamarbetet. Men andra ord blir det neddragningar i framtiden. Det ska bli snabbare, bättre och billigare.
Antalet arbetslösa journalister idag är närmare 300 personer. Inskrivningarna hos AF har ökat sedan i somras och vi kan förvänta oss att det fortsätter öka.
Under 2023 har vi sett tjänster försvinna varje månad. Från Bonniers, Gota Media, Stampen, TT Nyhetsbyrån och många fler.
De kurser för kompetenshöjning som AF idag kan erbjuda är bild- och videoredigering samt en kortare om marknadsföring. Men är det denna form av kompetenshöjning som behövs? Skulle vi kanske behöva ha kurser inom transformativ digital förändring?
Vår kunskap om AI och hur vi kan och kommer behöva använda i framtiden kanske behöver läggas in som kompetenshöjning?
TU har genomfört intervjuer med 15–24-åringar om de kan tänka sig att arbeta som journalist permanent. 2011 var 20 procent intresserade av att göra det, men sedan har det rasat och 2021 var siffran nere på 11 procent. Vad är det som gör att intresset sviktar? I mångt och mycket verkar trygga villkor och stimulerande arbetsinnehåll vara essentiellt och intressant hos unga.
En representant från dagspress deltog i mötet och framhöll att en av de viktigaste målgrupperna bland läsare är de under 40 år och då är det kanske lämpligt att även journalister är i samma åldersgrupp.
Detta kan säkert diskuteras. Vi vet att Sverige är ett av de länder i världen där det förekommer mest ålderism och där respekten för äldre är låg.
Två representanter från journalistutbildningar var också med, en från JMG och en från en folkhögskola. Sökandetrycket på utbildningar inom journalistik har gått ner. För höstterminen 2023 sökte 315 kandidatprogrammet som förstahandsval. Det är en minskning med 35 procent sedan 2014. En anledning torde vara arbetsmarknadsläget.
Jag kulle vilja höra om tankar om kompetenshöjning och syn på arbetslivet från de närmare 300 medlemmar som är arbetslösa i dag. Det hade varit intressant med en eller flera representanter från denna grupp på branschrådsmötet.
En större behållning hade också varit om vi kan utveckla samarbetet med branschrådet hos AF. Vad kommer att krävas i framtiden? Vilken kompetens kommer att eftersträvas? Hur kan vi på bästa möjliga sätt stötta dem som är öppet arbetslösa eller som riskerar att bli arbetslösa inom vår bransch?
Katarina Arvidson
Styrelseledamot i Frilans Riks
