Po Tidholm, Frilansjournalist, Hälsingland
Hur går det med försörjningen?
– Jag klarar mig bra, har alltid haft turen att göra det. I många år hade jag min försörjning nästan enbart från DN. Nu gör jag till exempel radio, tv, museijobb och större projekt, men jag gör inte reklam, vare sig åt kommersiell eller offentlig sektor. Nyckeln har varit bredden. Att ge ut böcker öppnar också arbetsmarknaden. Man kan åka ut och prata och träffa folk.
Funderar du på att sluta?
– Nej aldrig, jag kan inte se något annat alternativ för mig. Vet inte vad jag skulle göra i stället.
Hur påverkas journalistiken av låga arvoden?
– Det finns färre medier att arbeta för och de som finns betalar sämre eller justerar inte upp arvodena. Antingen jobbar frilansarna gratis och får betalt för kanske 20–30 procent av arbetstiden eller också jobbar de så mycket som de får betalt för, och då blir det ett sämre jobb. DN sänkte sina frilansarvoden för 10–15 år sedan. Och de har inte gjort någon höjning sedan jag började 1993, vilket de facto är en sänkning.
– Förlusterna är uppenbara. Det blir ett fåtal som får mer och mer jobb. Men jag har en känsla av att jag gynnats av nerdragningarna, kanske vill redaktörer ha säkra kort.
– Det finns också mindre pengar för att resa, vilket drabbar såväl anställda och frilansar som själva journalistiken. När TT stängde ner i Norrland sa de att händer det någonting så skickar vi reportrar, men de där resorna blir inte av. Och möjligheten för en reporter att fördjupa sig och driva en fråga under längre tid, jag kan inte se att den finns i dagens klimat.
Intervju: Karin Kämsby
Foto: Peter Hoelstad